solglimtar

Jag och Jonas var på Sofiero igår och åt middag. Han fick ett presentkort av mig där i julas som skulle täcka en del av kostnaden och nu äntligen lyckades vi hitta en dag vi kunde boka bord på.

Jag är lite svår med maten så jag var lite nervös ifall jag skulle kunna hitta tre rätter jag kunde äta, speciellt förrätterna är svåra. Alltid lika pinsamt att säga att man inte tycker om mat som är fantastiskt bra tillagad med genomtänkta smaker. Men jag har faktiskt gjort framsteg de senaste åren. Tro det eller ej. Som aptitretare fick jag en bit lax med örter och torkad kronärtskocka. Jag äter inte fisk och skaldjur, definitivt inte lax men jag smakade på den och det är stort för att vara Malin.

Till förrätt fick jag en kantarellsoppa med rökt vildansbröst (fanns egentligen inte på menyn, det fixade köket till ändå). Den var jättefin, skummig och fräsch. Vildandsbröstet var inte riktigt min grej (pinsamt nog igen). Kunde känna att det var väldigt gott och superfint kött men jag har svårt för när det smakar rökt. Jonas fick smaka köttet och blev lyrisk.

Jonas åt hummer till förrätt och såg lycklig ut.

Min varmrätt var kvittenglacerad hjortsadel med gulbetor kryddade med rosmarin och calvadossås. Fantastiskt gott!
Lite svårt att äta upp där så jag var lite orolig för om jag skulle orka desserten men hjortronglassen med vaniljkokta hjortron och hasselnötsflarn lyckades slinka ner den också. Märkligt.

Vi hade beställt vinmeny så de viner vi fick passade helrätt till det vi åt. Ville ju avsluta denna kanonmiddag på ett bra sätt så till kaffet som vi drack i en soffa i salongen tog vi en Highland Park från 82.

Lovely! Nu blir det att leva på lågprismakaroner utan tillbehör några veckor men det var det värt.

Jag sitter här och längtar speciellt mycket efter att få träffa min äldsta son J idag. Jag har inte träffat honom sedan i förrgår morse och idag har jag fixat en överraskning åt honom. 

J gillar musik. Han tycker också väldigt mycket om att kolla på melodifestivalen. Idag släpptes biljetterna till deltävlingen i Malmö. Jag låg på och gick in på nätet direkt. Ringde också men det var lögn att komma fram. När jag väl kom in på nätet var givetvis alla biljetter slut, en halvtimme tog det. 
Beställde dock två biljetter till genrepet dagen innan istället, en till mig och en till honom. Tror att det passar honom utmärkt att få gå och kolla på det live på fredagen och sen se det på teve dagen efter.

Längtar så efter att åka och hämta honom och visa biljetterna som jag har. Hoppas han blir riktigt glad.  

Föräldraledig idag, skönt. Jag och lille K hade bestämt att vi skulle till affären och handla frukt. Han sprang iväg direkt och satte på sig gummistövlarna. Själv fastnade jag lite framför datorn. Då stampar lille K i golvet och säger "-Mamma, kom nu! Annars går jag själv!"

Bestämd liten kille det där. :)

Tänk att det kan finnas två panndöa kassörskor i samma livsmedelsaffär, fantastiskt. Var i mataffären vid jobbet idag igen och lämnade fram lappen med vårt kundnummer på lite diskret för att inte andra ska kunna utnyttja det. Även den här kassörskan läser upp vårt kundnummer högt. Jag väste till ett litet "-schh!" Men jag tror inte att det gick fram. Vad ska jag göra? Ringa affären och be dem upplysa kassörskorna att inte rabbla fakturakundernas kundnummer högt? Känns lite krystat. Eller så får jag skriva en lapp till och lämna den först där det står "-Nu ska du få en lapp med vårt kundnummer, läs det inte högt är du snäll". Och sen lämna vår urhemliga lapp med siffrorna på. Jag kan ju ha en kartong med mig med massa lappar i vetja. Perfekt! Smidigt liksom.

Lyckligtvis hörde jag en låt idag som gjorde mig på väldigt bra humör. Mitt Piano med låten "Små, små steg". Blev så paff när jag hörde den först och kunde inte slita mig från radion. Fick lite vibbar från gruppen Isterband som gjorde den klassiska "Johan Och Jag". Har ingen aning om vilket år den kan ha kommit, skulle tippa på 1981 kanske.

En blandning av Isterband och Säkert! skulle jag nog vilja beskriva låtstilen som. Kände igen mig som vilsen 17 åring när jag hörde den. Blev berörd och det är ju alltid bra.

Är hemma idag, sjuk. Kraxar rejält när jag pratar och har ständig huvudvärk.

Sitter här och lyssnar på P3, Lasse Lindh sitter och spelar sina favoritlåtar. Jag är ingen stor fan av Lasse Lindh men jisses vilken bra musiksmak han har!

Han börjar med att spela "Depeche Mode - Shake The Disease". Väldigt bra, inte min favorit från Depeche men fortfarande riktigt bra. Sen kommer "Lloyd Cole - Rattlesnakes", så himla bra för att inte säga låt tre som är en av världens bästa låtar någonsin: "New Order - True Faith". Kunde ju inte låta bli att sjunga med men det lät förjävligt för att inte säga hur det kändes i halsen.

Fast nu kom "Broder Daniel - Luke Skywalker". Den är väl okej men "Superstar", "Shoreline" och "I´ll Be Gone" är ju så mycket bättre.

Nej, nu spelar han Coldplay. Men Lasse, det som började så bra! Nu stänger jag av.

Ha en trevlig helg!